«« | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 | »»  Artist: Dick Curless  Titel: The Basement Tapes  Skivbolag: East Coast Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Dick Curless ”The Baron Of Country Music” avled den 25 mars 1995 på grund av cancer i magen endast 63 år gammal. Han är väl mest känd och ihågkommen för sina truckdriving songs även om han spelade in mycket annat också under sin 30 år långa karriär. Den här CDn som släpptes 2023 innehåller hela tjugo låtar och kom till på grund av att dottern Terry bad sin far att spela in några låtar från sin tidiga produktion som hon ville ha som ett minne av honom. Tanken var inte att detta skulle ges ut offentligt. I det lilla häftet som medföljer skivan så minns Terry att Dick berättar när hans far och en kompis satt hemma i köket och spelade mestadels låtar med tragiska texter som ofta slutade med att både fadern och kompisen satt och grät. (Det tycker jag visar vad country handlar om, känslor). De sexton första låtarna spelades in i Wildwood Studios Nashville 1990 och de femton första låtarna är det bara Dick med sin gitarr. På spår16 det mågen Bill Chinnock som spelar gitarr, på spår 17-20 spelar Bill munspel och på sista låten spelar också Harry King piano och Jay Andrews steel. Spår 17-20 spelades in i The Artist Group i Maine 1993. Eftersom skivan innehåller hela 20 låtar så ska jag bara nämna några av dem, även om alla förtjänar ett omnämnande. CDn inleds med ”Cottage in the pines” en lugn fin ballad. Dick fortsätter i samma lugna tempo med ”Heart talk” och ”My side of the night” den senare en av skivans bästa låtar. En av få lite snabbare låtar är ”Cupid’s arrow”. I ”Rocky mountain queen” visar Dick sina färdigheter i joddling. I en stillsam fin ballad ”When dad was around” minns Dick sin far, mycket vackert. Dick fortsätter med ”So little and lovely” en lugn lite gungande låt. I ”Memories, an old picture and a ring” ökas tempot något, en av skivans toppar. Jag gillar också den lugna lite gungande ”Nobody”. Tempot ökar lite i ”Steel rails” som är lite svängig. Ytterligare ett par låtar som fastnat lite extra är ”In the middle of a teardrop” och ”Changing times” båda lugna lite gungande låtar. Skivan avslutas med Hank Williams ”I’m so lonesome I could cry” i en lugn fin version som lyfts av kompet med piano, munspel och steel, mycket bra. Vad säger man då om en skiva där det mest handlar om lugna ballader framförda med ett enkelt gitarrkomp. Det kanske inte faller alla i smaken, men jag har bara ett ord. Supercalifragilisticexpialidocious. (Det betyder extremt bra, hämtat från Mary Poppins). Jag skulle kunna ge dubbla fem hattar utan tvekan. Jag njuter varje gång som jag spelar den, och det är ofta. Jag garanterar att du blir nöjd om du köper denna CD. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Junior Sisk  Titel: If There’s A Will There’s A Way  Skivbolag: Mountain Fever Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Harry Carpenter ”Junior ” Sisk har åter släppt en CD (den åttonde tror jag) . CDn innehåller tio låtar och bjuder på en bra blandning av snabba och lite lugnare bluegrasslåtar. Bandet ”Ramblin’ Choice” består av Junior Sisk gitarr och sång, Tony Mabe banjo, gitarr och harmony sång, Heather Berry Mabe gitarr och harmony sång, Jonathan Dillon mandolin, Curt Love bas, med på skivan är också Tim Crouch fiddle. Bandet inleder med en låt i mediumtempo ”What a wonderful life”. Den följs av skivans topplåt ”A man like me” där Dan Tyminski och Junior sjunger duett, en riktig svängig låt i lite lugnare tempo en låt som jag gillar. Så ökas tempot i ”These are they” och ”Long hard road (The Sharecropper’s dream)”. I den lite snabbare “Bluegrass country”är det Heather som svarar för sången. Nästa riktiga topp på skivan är ”Memories of mother” en låt i stilla valstakt där Ricky Skaggs medverkar som duettpartner med Junior, en av skivans bästa låtar. Bandet fortsätter med ”Nothing’s good about goodbye” där Tony hörs som harmony-singer. Den lite lugnare titellåten ”If there’s a will there’s a way” är ännu en av topparna på skivan och här bjuds vi på fin harmony-songs. Ytterligare en topplåt är ”Wild and wicked world” en lite lugnare gungande låt. Som avslutning på skivan så ökas tempot i ”Old cold shoulder” . Jag har ju recenserat ett par skivor av Junior Sisk och hade därför höga förväntningar när denna nya skiva kom. Och jag kan lova er att jag blev inte besviken. Det här är en skiva som jag garanterar tilltalar alla som älskar bluegrass (och andra också) en mycket bra skiva. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Randy Carson  Titel: Life Is Good  Skivbolag: Pipers Creek Music  Recensent: Lars Thell  Betyg: Randy Carson är ett nytt namn för mig, däremot är hans far, Joe Carson, ett välkänt namn med många bra låtar på sitt konto. Joe som tyvärr omkom i en bilolycka 1964 endast 27 år gammal. Den här CDn som släpptes 2023 innehåller (tyvärr) bara åtta låtar där Randy har skrivit fem av dem själv och två tillsammans med en partner. Den åttonde har Willie Nelson skrivit. Jag har inte så mycket bakgrundsfakta om Randy, men har läst att han redan som sexåring började träna på pappans gitarr och fiddle. Idag spelar han många instrument, bland annat på skivan. Utöver honom själv så finns flera kända Nashvillemusiker med på skivan såsom Brent Mason lead-guitar, Mike Johnson steel, Joe Spivey fiddle, Jim ”Moose” Brown piano m.fl. Skivan inleds med titellåten ”Life is good” en låt i mediumtempo. Randy fortsätter med skivans absoluta topplåt ”Who’ll buy my memories” en låt i slowfox-takt (en tryckare) där Willie Nelson medverkar med sin ”Trigger” och sång. (Denna låt spelade även Randys far in). Så ökas tempot i den lite snabbare ”Baby’s Words”. Den följs av en lite lugnare låt ”Red dirt crazy”. En mycket vacker och känslofylld låt är ”Daddy’s song” där Randy sjunger om fadern, Joe. En mycket fin låt som tillhör skivans topp. ”Back to being me” upplever jag som lite stökig med en vass gitarr i bakgrunden. Då gillar jag mer den svängiga ”Strait-n-out my mind” en låt i Texas- swing stil. Skivan avslutas med den lite rockigare ”Hot Texas Night”. Med bara två (av åtta) låtar som är riktigt bra så kan jag inte ge mer än tre hattar, även om de två skulle kunna ge ett högre betyg. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Connie Smith  Titel: Love, Prison, Wisdom And Heartaches  Skivbolag: Possum Fat Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: En ny CD med snart 83-åriga (hon fyller 83 år i augusti) Connie Smith, en av de absolut bästa kvinnliga countryartisterna. Det är väl tre år sedan senaste skivan kom, då efter ett uppehåll på tio år. Den här nya CDn innehåller tolv låtar och är producerad av maken Marty Stuart. Skivan inleds med ”The other side of you” en härlig fyrfyra som är ett av skivans bästa låt, som även fanns med på hennes första album ”Connie Smith” från 1965. Connie fortsätter med Dusty Owens ”Once more” en svängig shuffle. Så sänks tempot i Earl Montgomery’s ”One of these days” som är en låt i stilla valstakt. Nästa topplåt på skivan är Dallas Frazier’s ”If you won’t tell on me (I won’t tell on you”) en svängig fyrfyra. ”Drifting and dreaming” och ”Country girl” är två lite lugnare låtar. Så svänger det till igen i Loretta Lynn’s ”World of forgotten people” en låt som tillhör topparna på skivan. Även nästa låt ”Seattle” är en svängig låt. Efter denna så tar Connie sig an Merle Haggard’s ”The fugitive” i en fullt godkänd version. Tempot dras ner i Arthur Kent/ Sylvia Dee’s ”The end of the world” (Skeeter Davis hitlåt) som Connie gör en riktigt bra tolkning av. Samma sak gäller för Dallas Fraziers ”Beneath still waters” en av topparna på skivan. Sista låten på skivan är ”The wayward wind” som Connie också gör i en bra version. En bra Cd som är väl värd att ha i sin samling. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Emely Nenni  Titel: Drive & Cry  Skivbolag: New West records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Emely Nenni är ett helt nytt namn för mig. Jag har läst mig till att hon är 26 år och kommer från Kalifornien, men huserar nu i Nashville. Den här nya CDn (hennes andra tror jag) innehåller tolv låtar där jag tror att de flesta är skrivna av henne själv. Skivan inleds i högt tempo med ”Get to know ya” som är en riktigt svängig låt. Så sänker Emely tempot lite i ”Greatset hits” som också svänger bra, en av topparna på skivan. ”Lay of the land” är en låt i stilla valstakt som jag gillar. I ”I don’t have to like you” rockar Emely till det lite. Titellåten “Drive & cry” är en svängig låt i lite högre tempo. Emely sänker tempot i ”Changes” för att sedan rocka till det igen i ”I don’t need you”. I ”I can’t pretend it never happened” bjudes vi på en lugn ballad. Så bjuds vi på ännu en(rockig låt i ”Rootin’ for you”. Skivans bästa spår (enligt mig) är ”We sure could two step” som är en svängig fyrfyra i mediumtempo, en topplåt. Tempot sänks sedan i ”Set on the step” som är en lugn låt. Skiva avslutas med Terry Allen’s ”Amarillo highway” som är en härligt svängig låt som är en av skivans toppar. En skiva där snabba och lite lugnare låtar blandas. Jag skulle nog föreslå en provlyssning före ett köp, även om det finns ett par toppar, men det är för lite för att jag ska ge ett högra betyg. Publicerad: 2024-06-15   Artist: J D Crawford  Titel: Cross You Off My Heart  Skivbolag: Shambia Entertainment  Recensent: Lars Thell  Betyg: J D Crawford är ett nytt namn för mig. Jag har letat på nätet men bara hittat att han kommer från Lakeside, Californien. Den här CDn som innehåller tio låtar har producerats av J D och han har skrivit alla låtarna själv förutom en där han har en medskribent. Stilen som han rör sig inom är singer/songwriter och de flesta låtarna går i lugnare tempo. CDn inleds med ”Only a fool could love” som är en låt i mediumtempo. Han fortsäter i samma tempo med titellåten ”Cross you off my heart” och ”Still loving you”. En av skivans bättre låtar är den lugna ”Tell me you love me”. Jag gillar också ”I can’t stop this man” som är en svängig uptempolåt, kanske skivans bästa låt. JD fortsätter med ett par lugna ballader i ”Real deal” och ”Last sad song”. Ytterligare en låt som jag gillar är den stillsamt gungande ”Does he take you” en av skivans toppar. ”Last long mile” är en låt i väldigt lågt tempo. Skivan avslutas med ” Life’s not the same” som är en stillsam gungande låt. Tyvärr är låtarna lite för lika för att jag ska ge något högre besök. Gillar du lugna låtar så kan du provlyssna denna och se om den faller dig i smaken. Publicerad: 2024-06-15   Artist: Stephanie Urbina Jones & The Honky Tonk Mariachi  Titel: Manuel’s Destiny  Skivbolag: Global Eyes Entertainment / Casa Del Rio records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Den här nya skivan med Stephanie Urbina Jones innehåller 11 låtar och jag vill redan nu säga att det är en skiva som jag blir glad av. Bra svängiga låtar som gör att jag drömmer mig till södra Texas och gränstrakterna till Mexico. Inledningslåten ”Gypsy dreams” är en av anledningarna till denna dröm, en svängig låt i äkta latintempo. Stephanie och bandet fortsätter i samma anda med den lite snabbare ”The river of love” (nu har jag fötterna i Rio Grande-floden). Så sänks tempot markant i balladen ”Before you go away (Antes de ue te vayas) där Juan Diego Sandoval reciterar texten på spanska i bakgrunden, en absolut topp på skivan. Tempot ökar något i ”Luckenbach, Texas/ Let your love flow” och här får vi höra Stephanie sjunga duett med The Bellamy Brothers, ännu en topplåt i en kanonversion. Titellåten ”Manuel’s Destiny” är en lugn ballad i stilla valstakt som handlar om Stephanie’s familjehistoria, det är mäktigt att lyssna till hennes känsla i sången, ännu en topp. Efter denna så svänger bandet till det ordentligt i ”The queen of the angels (La reyna de los angeles /Cielito lindo), en låt som för lyssnaren till en fest på en cantina Mexico. Efter denna ”festliga” låt så bjuds vi på ”Falling fearlessly” en lugn ballad i stilla valstakt. Så ökas tempot något i ”Bésame baby” som går i mediumtempo. Stephanie gör en lite annorlunda version av ”Rhinestone cowgirl” (Rhinestone cowboy) där hon sjunger duett med Wendy Moten. ”Mariachis make me cry” är en stilla vals där hon har Miguel Cabrera Ramirez som duettpartner. Skivan avslutas i samma svängiga tempot som den började med ”Until we meet again”. Gillar du south of the border-stilen så är det här en skiva du måste ha i samlingen. Det blir inte så mycket bättre än så här, gränsar till 5 hattar. Publicerad: 2024-03-14   Artist: Four Leaf Clover  Titel: Four Leaf Clover  Skivbolag: Four Leaf Clover Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Köpingsbandet Four Leaf Clover bildades 2008 (tror jag) och har nu släppt sin andra CD. Den första kom 2015 efter att bandet hade vunnit country-SM 2013 i kategorin ”Pure Country”. Den här nya CDn innehåller 12 låtar och bandet bjuder på en fin blandning av snabba och lite lugnare låtar. Skivan inleds med ”Honky tonk 2 step queen” som är en härlig fyrfyra, en av skivans toppar. Så sänks tempot i ”Blue clear sky” som vi minns från en George Strait-skiva. Nästa låt ”California Blues” är en lite snabbare låt från Merle Haggards repertoar. Den följs av ännu en George Strait-låt ”Cowboy rides away” som är en mjuk fin låt i lite gungande takt, en topplåt. Bandet fortsätter i samma lite lugnare tempo med ”Cowgirls don’t cry”. E av topparna på skivan är David Balls ”I got my baby on my mind” som är en lite lugnare gungande låt. ”I just want my baby back” är en lugn ballad. Så ökar bandet tempot ordentligt i Don Gibsons klassiska ”Oh lonesome me”. Den följs av ”Wichita lineman” i en lite släpig version. Så ökas tempot något i Alan Jacksons ”You gonna miss me when I’m gone”. En låt från Alan får även avsluta skivan, det är “Designated drinker” som är en låt i mediumtempo. En skiva med en bra blandning av låtar som gör att jag gärna spelar den igen. Grattis Four Leaf Clover och ett grattis till er som köper skivan, ni får mycket nöje av bra countrylåtar. Publicerad: 2024-03-14   Artist: The Original Five  Titel: Dated And Jaded (The Pelarne Session)  Skivbolag: Egen utgåva  Recensent: Lars Thell  Betyg: Malmöbandet The Original Five bildades 2010 och bandet var från en början bestående av fem medlemmar, därav namnet. Under åren har antalet medlemmar växlat från sju till nuvarande fyra. Nuvarande bandmedlemmar är Johan Svahn gitarr och sång, Johan Malmberg banjo och sång. Daniel Olsson dobro och sång samt Dan Englund bas och sång. Under åren 2010 till 2013 var bandet husband på ”Far i hatten” i Malmö. Bandet har släppt fyra album och ett nytt kommer till sommaren. Denna mini-Cd med sex låtar är en försmak på vad som komma skall. Titellåten ”Dated And Jaded” är en lite snabbare låt med (som vanligt) fin stämsång. Bandet fotsätter med ”Polska till Carla” som är en lite lugnare instrumental låt. Även ”Trafaria” är en lite lugnare låt med sång och stämsång. Efter denna ökas tempot i ”Dr. W. Nose” som är en instrumental låt. ”Miami, my Amy” skrevs av Dean Dillon, Hank Cochran och Royce Porter och den blev en hit för Keith Whitley, här bjuder bandet en fantastisk version av denna fina ballad, skivans absoluta höjdpunkt. Skivan avslutas med ”How mountain girls can love” som är en snabb låt. Skivan visar att bandets medlemmar är duktiga instrumentalister och sångare och att bandet tillhör landets absoluta topp inom bluegrassgenren. En skiva för dig som gillar genuin bluegrass. Publicerad: 2024-03-14   Artist: Scott Southworth  Titel: Comin’ Round To Honky Tonk Again  Skivbolag: Christopher Scott Southworth  Recensent: Lars Thell  Betyg: En n CD med Scott Southworth väcker alltid en viss förväntan. Den här nya skivan innehåller 12 låtar och Scott bjuder på en bra blandning av lugna och lite snabbare låtar. Scott inleder med titellåten ”Comin’ round to honky tonk again” som är en lite snabbare svängig låt. Efter denna bjuds vi på ”Here comes the night” en svängig fyrfyra som tillhör topparna på skivan. ”Just fishing” är en låt i mediumtempo. Så rockar Scott till det i ”Granny used to honky tonk” där Dallas Moore dyker upp som sångpartner. Jag gillar ”Over getting over you again” som går i stilla valstakt, en fin låt som tillhör skivans toppskikt. Så ökas tempot i ”Country no matter what country” där Scott har en hel radda artister som hörs i refrängen. Även ”Woman on my my new tattoo” är en lite snabbare låt. En låt som jag gillar är ”Everything I never knew” som går i mediumtempo. Ännu en bra låt är den svängiga ”Drinking for two”. Så sänker Scott tempot i ”When the bottle goes dry” som är en lugn lite gungande låt. Så ökas tempot ordentligt i ”Ridin’ sparky tonight”. Skivan avslutas med ”Middle finger first” som är en svängig låt i mediumtempo. Jag tycker inte att detta är Scott’s bästa skiva,men ändå fullt godkänd. Publicerad: 2024-03-14   Artist: Royce Johns  Titel: Thank Ya Kindly  Skivbolag: Royce Johns  Recensent: Lars Thell  Betyg: Royce Johns kommer från Iowa och det här är hans först fullängds-skiva, och den innehåller 10 låtar. Stilen är singer/songwriter vilket ofta innebär lite lugnare låtar, och det stämmer i detta fall. Skivan inleds med ”Wish I was” som ändå har lite lugnt sväng. Titellåten ”Thank ya kindly” är en låt i samma lugna tempo. Royce fortsätter i samma lugna tempo med ”The gang’s all here”. Även ”Beauty in the cold” rullar på i samma lite makliga tempo. Så ökar Royce tempot något lite i ”Distracted again”. Så återgår Royce i samma makliga tempo med ”Rosalie” och ”800 miles”. Efter dessa sömnpiller så väcks jag till av en ordentlig tempohöjning i ”Old Georgie” som får omdömet skivans bästa låt, tack vare tempohöjningen. Även i ”Fangs” så är det lite mer tempo varför även den får godkänt. Som avslutning så ökar Royce tempot ordentligt i ”Pine box boogie”. De här tre sista låtarna gör att jag ändå (med viss tvekan) ger skivan 3 hattar. Jag tycker att du ska provlyssna före ett köp om du inte absolut vill ha lugna låtar. Jag gillar ju ofta lugna, men detta blir lite för släpigt för mig. Publicerad: 2024-03-14   Artist: Sean Burns  Titel: Lost Country  Skivbolag: Department Store Records  Recensent: Lars Thell  Betyg: Sean Burns kommer från Winnipeg i Kanada. Detta är hans femte Cd och han bjuder på 10 låtar med en blandning av snabba och lugna låtar. Skivan inleds med ”The Final Word” som är en svängig fyrfyra, en av topparna på skivan. Han fortsätter med ”Destroy Me”, kanske lite för skumpig för mig, men den svänger bra. Så ökar Sean tempot ordentligt i ”Me and the old promised land”. Den följs av nästa fyrfyra “Before she made me crawl”, en låt som tillhör topparna på skivan. ”Hard times” är en lugn, nästan släpig låt. Tempot ökas en smula i ”Drinkin me six foot under” en låt som jag tycker svänger bra. ”The same old thing again” är en låt i mediumtempo som jag gillar. Sean fortsätter med den lite jazziga ”N.B to T.O” som jag upplever som lite för skumpig. Tempot sänks i ”Alone again” som är en låt som jag gillar. Skivan avslutas med ”Souvenir” en lugn lite släpig ballad som inte tillför skivan något även om vi bjuds på ett fint steelsolo. Skivan får ändå 3,5 hattar på grund av några topplåtar. Publicerad: 2024-03-14   Artist: PAT PATTERSON  Titel: Most Requested Country Songs By Pat Patterson  Skivbolag: Sweet Mental Revenge Records SMR 003  Recensent: Lars Thell  Betyg: Jimmy Dale ”Pat” Patterson föddes den 6 december1935 i Hughart, West Virginia och avled den 11 september 2014. Den här skivan är en nypressning, originalskivan gavs ut 1969 på Jalup Records. Skivan innehåller tolv låtar varav Pat har skrivit fyra, resten är covers av kända låtar. Skivan inleds med ”I’ll walk alone” som Eddy Arnold och Marty Robbins gjort tidigare, Pat gör en riktigt bra version här. En av topparna på albumet är Wynn Stewarts ”It’s such a pretty world today”. Den följs av ännu en topplåt, shufflen ”Wait just a minute” från Pats egna penna. Så drar Pat ner på tempot i ”Touch my heart” som Johnny Paycheck och Aubrey Mayhew plitat ihop. Så ökar tempot något i Jack Clemements ”Take me home”. Nästa låt som Pat har skrivit är den svängiga “She’s not you” (ej Elvis-låten) en av topparna på skivan. Efter denna bjuds vi på en fin version av Merle Haggards ”The fugitive”. Vi får ytterligare en topplåt från Pats penna, den lite lugnare ”Life can go on with a heartache”, en mycket fin låt. Ed Bruce har skrivit ”See the big man cry” som Charlie Louvin hade en viss framgång med. Den fjärde låten från Pats penna är den lugna ”You gave me your hand” en mycket fin låt. Tompall Glaser och Harlan Howard har knåpat ner ”Streets of Baltimore” som vi minns från en Bobby Bare-skiva, en av topparna på skivan. Som avslutning på albumet bjuder Pat på en toppversion av Eddie Millers fantastiska ”Release me”. Pat var en mycket bra sångare och här backas han upp av gräddan av Nashville-musiker, Junior Husky bas, Loyd Green steel, Willie Ackerman trummor, Hargus ”Pig” Robbins piano, Billy Sanford dobro samt Fred Carter och Pete Wade på gitarr, kan inte bli så mycket bättre. En skiva som är ett MÅSTE hos alla älskare av countrymusik. Till sist ett STORT TACK till L-P Anderson som försett oss med detta guldkorn. Publicerad: 2023-12-06  « | 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 | »» Register över alla recenserade skivor på hemsidan Sök efter recensioner

Adress: Smålands Country Club C/o Lars Thell, Stångågatan 37, 598 37 VIMMERBY. Telefon: 0492-137 62, E-mail: lars.thell@home.se, Hemsida: www.smalandscountryclub.tk